G2-studien är en undersökning där vi bjuder in män i åldern 50-60 år för prostataundersökning. Målsättningen är att hitta de män som har en farlig prostatacancer i ett tidigt, botbart skede och därigenom via behandling förhindra att cancern utvecklas och blir obotlig.

Undersökningen innefattar 3 steg:

  • Steg 1 omfattar alla inbjudna män och innebär blodprovstagning. I blodprovet kommer prostata-specifikt antigen (PSA) att analyseras.
  • Steg 2 omfattar enbart de män som har förhöjt PSA-värde. Alla dessa män kommer att kallas för magnetresonanstomografi (magnetkameraundersökning) av prostatan.
  • Steg 3 omfattar de män som har förhöjt PSA-värde och/eller avvikande resultat på magnetkameraundersökningen. Dessa män kommer att kallas för undersökning med ultraljudsundersökning av prostata och vävnadsprov. Undersökningen utförs av en urolog.

Om man väljer att delta så kommer man också att lottas i en av 3 grupper:

  • I grupp 1 kommer alla män med ett PSA-värde på 3 eller över, att erbjudas såväl magnetkameraundersökning som efterföljande undersökning med ultraljud och vävnadsprov.
  • I grupp 2 kommer alla män med ett PSA-värde på 3 eller över, att erbjudas magnetkameraundersökning. Enbart män med avvikande fynd på magnetkameraundersökningen kallas för uppföljande undersökning med ultraljud och vävnadsprov.
  • I grupp 3 kommer alla män med ett PSA-värde på 1,8 eller mer att erbjudas magnetkameraundersökning. Enbart män med avvikande fynd på magnetkameraundersökningen kallas för uppföljande undersökning med ultraljud och vävnadsprov.

Alla män som bedöms ha normala resultat kommer att kallas för ny undersökning med varierande intervall på 1 till 8 år beroende på risknivå (vilken framför allt bedöms av PSA-nivån i blodprovet).

Denna studie är, liksom alla studier när det gäller tidiga former av prostatacancer, ett långsiktigt projekt. Vi förväntar oss vissa resultat om 5 år men slutgiltiga resultat kommer det sannolikt att ta 20 år att uppnå.

Studien drivs som ett samarbete mellan Avdelningarna för urologi och radiologi (röntgen) vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ytterligare medarbetar i projektet är Avdelningen för patologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Unilabs.

Studien är godkänd av Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg 2015-01-28 (diarienummer 890-14).

Varför är G2-studien viktig?

Prostatacancer är mannens vanligaste cancersjukdom i västvärlden. I Sverige är denna cancerform mannens i särklass vanligaste cancerform och Sverige har tillsammans med Norge världens högsta dödlighet i prostatacancer. I Sverige får närmre 10 000 män diagnosen varje år och 2 400 män dör av sjukdomen. Detta innebär att var 5:e svensk man får denna diagnos under sin livstid och var 20:e man dör av denna sjukdom. Forskning från Göteborg har visat att en man kan minska sin risk att dö i prostatacancer med cirka 50 % genom regelbunden PSA-provtagning. Men det finns också nackdelar. Med PSA-provtagning riskerar man också att hitta många små och betydelselösa tumörer vilket innebär att män riskerar att genomgå behandling helt i onödan. Beräkningar visar att nästan varannan man som får diagnosen prostatacancer via PSA-provtagning har en betydelselös tumör. Behandling i onödan kan innebära att man riskerar biverkningar av behandlingen såsom impotensproblem (vilket är vanligt efter både operation och strålning). Det finns också en liten risk att man drabbas av inkontinens (vid operation) och tarmproblem (strålning).

Under senare år har magnetkameraundersökning kommit som ett komplement i diagnostiken av prostatacancer. Fördelen med undersökningen är att man med denna metod inte ”ser” de små betydelselösa tumörerna utan sannolikt enbart de större och allvarliga. Vi skulle också säkrare kunna hitta de stora tumörerna då vi vet var i prostatan de finns. Om så är fallet skulle det innebära stora fördelar. Vi skulle säkrare hitta de farliga tumörerna i tid men inte ”riskera” att i onödan hitta betydelselösa små tumörer. G2-studien går ut på att studera om magnetkameraundersökning i tillägg till PSA-provtagning kan förbättra diagnostiken av farliga tumörer samt minska risken att hitta betydelselösa tumörer. Om våra hypoteser besannas kan detta innebär en stor hälsovinst för män i framtiden.